Femöre, Oxelösund

 Västra Femöre med utsikt mot Bråviken.

Söderfemöre, Oxelösund

Det är som att vara förflyttad minst 60 år tillbaka i tiden när man ser den här vyn. Och det tilltalar mig mycket.

Nyckelpiga på kameran

 När jag var ute nyligen och fotograferade med kameran nära marken, fick jag påhälsning av en främmande varelse som spankulerade omkring på kameran. Det visade sig att det inte var något mer ovanligt än en nyckelpiga, trots den gulorange färgen. Jag har inte sett den sorten tidigare.

Femöre, Oxelösund

Jag skulle inte ha någonting alls emot att bo i det här huset, så nära Bråviken att man kan känna sjödoften. Jag kan se mig själv bakom de spröjsade fönstren i tillbyggnaden till höger, i en soffa med ett glas vin och en bok i hand. Fast det är fasligt mycket gräsmatta att sköta...

Domherre, gråsiska

Ända sedan jag var barn och såg för första gången, på ett julkort tror jag, en domherre i ett vinterlandskap, har jag alltid tyckt att det är den grannaste fågel jag vet. Det är fortfarande min absoluta favorit och jag blir varm inombords när jag får se en. Men det är sällan jag får syn på någon. Fanns det fler för 100 år sedan när jag var ung?

En gråsiska har jag nog aldrig sett förut. Den satt på busken bredvid domherrarna.

Tusensköna, aster

För några dagar sedan, eller rättare sagt, för flera dagar sedan, bländades jag av dessa vackra blommor. En fröjd för ögat.

Tusensköna

Tusensköna

Astrar

Järnväg, Oxelösund

Vad kan man säga om en järnväg? Att den leder till eller från, beroende på hur man känner för platsen?

Frostiga löv

En oundviklig syn så här års. För en person som föredrar värme är det också en smått obehaglig syn. Den strimma av ljus som trevar sig över löven, ser varmare ut än vad den i själva verket är. Men vad gör man?

Regndroppar på blad

Ytterligare en dag med hög luftfuktighet, då ingenting torkar på länge. Stövlar anbefalles vid lämnande av allfarvägar.

Solros

Men herregud så trött jag är! Ögonen går i kors. Jag står inte ut en enda minut till... och ännu är det långt kvar innan jag får lägga mig för vintern. Håhå jaja, livet är hårt så här på höstkanten.

Våtmarken med utsikt över Örsbaken, Oxelösund

Från bänken kan man överblicka Örsbaken och fjärden in mot Nyköping, som ligger till vänster i bilden. Sommartiden är den bästa tiden, då vita segel far längs vattnen och det finns gott om sjöfågel att titta på. På senhösten räcker det med att ta en bild, temperaturen inbjuder inte till att sitta och fika.

Våtmarken, Oxelösund

En kort stund senare kunde man inte se spåret av något regn. Det enda som tydde på nederbörd var de mörka molnen, som klädde himlen ett tag till.

Regn i våtmarken, Oxelösund

Det började att regna på promenaden tillbaka till parkeringsplatsen, och jag tog tillfälligt skydd under en stor ek. Så när solen tittade fram mellan molnen som hastigast, knäppte jag ett foto och hoppades på att det till någon grad skulle likna vad jag såg.

Svampar

Skata

Astrar

Bi

Snöbär

Höstfloks

Grönfink

Björnbärstaggar

Björnbärsblad

Kyrkogårdsvägen, Oxelösund

Röda vinbär

Vid våtmarken, Oxelösund

Södra Femöre, Oxelösund

Södra Femöre, Oxelösund